Fallujah ”befrias” 2004…

.

”Befrielsen är nära!” Så hette det när amerikanska ockupationsstyrkor dödade tusentals människor och förstörde tiotusentals hem i den irakiska staden Fallujah för sex år sedan. Fallujah med anor från babylonisk tid hade omkring en halv miljon innevånare före kriget. Nu när befrielsen är här finns bara hälften kvar.

.

”Befrielsen är nära!” är också den mest kända sången från 1970-talets kvinnokamp.

.

I går den åttonde mars – efter ett inslag i Frukost-TV om den internationella kvinnodagen – hängde melodin kvar i huvudet under hela dan. Så där envist som en bra låt kan bete sig. I alla media dök det upp bilder på kvinnor i kamp.

.

Samtidigt flöt Carl Bildt runt i kanalerna och pratade om valet och demokratin i Irak. Den etniska uppdelningen är avslutad och har paradoxalt nog skapat förutsättningar för trygghet och fred, fick vi veta. Det är klart. ”Härska genom att söndra” är ett recept från det brittiska imperiets dagar som fortfarande fungerar. Dessutom ”döda och söndra” ska det vara för att det hela ska bli bra. Så har också gjorts i Irak. Över en miljon människor har dödats. Tre till fyra miljoner är på flykt.

.

Men hur gick det med allt det där andra? Nu när de massförstörelsevapen som inte fanns är borta? Hur ser den demokrati ut som George Bush och Carl Bildt skapat? Är ”befrielsen” mer nära i dag än före invasionen exempelvis när det gäller landets kvinnor? ”Kan de?”, ”vill de?” och ”törs de?” som det frågas i sången . Har befrielsen kommit?  Eller är den nära? Knappast.

.

En bild kan säga mer än tusen ord heter det ibland.  Den här bilden från i söndags och som visar två kvinnor i Fallujah på väg att rösta säger mycket. Den är hur tydlig som helst. Om man vet att kvinnorna i staden inte tvingades till att bära burkor före amerikanarnas invasion.

.

Fallujah efter ”befrielsen”…

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekomin, politik, ”Befrielsen är nära”, ”Jösses flickor”, Internationella kvinnodagen, Irak, Fallujah, Carl Bildt, Bush

I pressen: SVD1,SVD2,DN1,DN2,AB1,GP1,

Den största läckan i Göteborg var när ett huvudvattenrör från det ena av stadens vattenverk, Lackarebäck, gick av invid ett radhusområde i Skår i Örgryte. Flera av radhusens källare fylldes snabbt med avtten och i stora delar av Göteborg mäktes det inträffade genom att vattentrycket var märkbart lägre. Så var det bland annat hemma hos mig. Utöver denna läcka så har det upptäckts ett tjugotal läckor till i Göteborg och en stor läcka i Partille på en huvudledning från Kåsjön till orten. Sammantaget betyder alla läckor att det är brist på vatten i Göteborg och folk uppmanas nu att spara. Blir det fler rörbrott kan läget bli mycket problematiskt.

En god sak med det hela är dock att gamla ledningar nu kommer att bytas mot nya. Det är ju bara synd att sådant ska ske av tvång när når redan hänt istället för att ske innan något händer. Det kan ju vara något problematiskt för folk att klara sig med för lite vatten.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Tjäle, Frost, Tö, Värme, Rörbrott, Vattenbrist, Underhåll, SKår, Partille, Lackarebäck, Göteborg, Örgryte, Vinter, Kyla, Samhälle

.

Om du vill se alla bilder av Paula Bronstein kolla in den här websidan: De Morgen

.

.

.

Media; DN1,SVD1,SVD2,AB1,AB2,DN2,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Mongoliet, Paula Bronstein, Ulan Batar, Klimat,

.

På de flesta gräsmattor är det fortfarande mer stilenligt att kasta snöboll än att lira fotboll. Men våren smyger ute på Nordsjön och hinner lagen skotta rent sina planer drar Allsvenskan i gång över veckoslutet. När det väl är så här dags brukar det bli några spaltmil i tidningarna och flera inslag i TV:s Sportnytt om att ”den kära gamla läderkulan snart är i luften”. Nostalgin flödar och i TV-soffor och i tränarbås kikar man i sina kristallkulor och spår om hur det ska gå. Alla sportjournalister med egen byline har sin egen guldfavorit.

.

Jag gillar fotboll. När jag var liten brukade vi efter skolan samlas nere på plan i Tolered, några stenkast från Volvo på Hisingen. Vi ”delade” som det hette. Alla som kom fick vara med. Ingen hade fått skjuts av sina föräldrar. Ingen hade speciella kläder. Vår enda utrustning var tunna, slitna och helt platta gympadojor från skolan. När en del av ”gubbarna” från Volvo och Varven kom förbi på väg hem från jobben, hände de att de stannade till. Tittade en stund och gav goda råd. Ibland hade de med sig en gammal boll som vi fick. Flera av dem spelade själva seriefotboll. De som spelade i allsvenskan kunde inför match ibland ordna betald ledighet från sina jobb någon eller några timmar.

.

IFK Göteborgs legendariska skyttekung ”Bebben” eller Bertil Johansson,

gick ofta direkt från jobbet som varvsarbetare till spelet i hemmamatcherna…

.

Riktigt så ser inte fotbollens vardag ut i dag. Det blev helt uppenbart i morse när radion sände ett eko-inslag inför allsvenskan. ”Klubbarna optimistiska inför Allsvenskan”, hette det och jag skruvade upp ljudet. En Jan Karlsson, vd (?) för Örebro SK skulle först berätta om sina förväntningar inför årets säsong: ”Min känsla är att lågkonjunkturen är på väg att ebba ut”, hette det. ”Man kan skönja en tillförsikt på marknaden”…

.

Konstig typ tänkte jag. Han låter som mina gamla chefer på AB Volvo. Som om han pratar om pengar och inte fotboll…

.

Men efter ett tag förstod att det var jag som var helt fel ute. Örebro SK:s vd pratade verkligen om pengar. Han var nöjd med fjolårets vinst för den egna klubben, som slutat med den vackra siffran på 3.7 miljoner kronor och hoppades nu på en fortsatt vinstuppgång. Hela radions reportage inför helgen allsvenska premiär handlade om detta. Ekoredaktionen hade frågat alla klubbarnas verkställande direktörer om framtiden och då bara syftat på deras vinstprognoser. Att de var optimister kan tyckas självklart eftersom de har bra betalt för att vara just detta. En Torbjörn Westman, från revisionsbyrån Deloitte, som granskar klubbarnas ekonomi, är dock förvånad över optimismen…

.

AIK:s första guldlag. Då var det nog viktigare med bra ungerskt mustaschvax än börskurserna…

.

Nu kan förklaringen till att direktörerna är uppåt vara att bra resultat på plan inte alltid betyder vinst i klubbkassan. Sex av lagen i vår finaste tabell gick med stora förluster. I fjol blev det guld i allsvenskan för aktiebolaget AIK. Kort före guldet hade ägarna tvingats till ett kortfristigt lån på 7.7 miljoner kronor till hög ränta och med seriesegern i hamn hoppades man naturligtvis på ett bättre bokslut. Sedan vann man dessutom cupen och den egna aktien rallade ett tag på NGM-börsen.

.

Men facit blev ändå röda siffror. Trots – eller på grund av – guldet gick man back hela sex miljoner kronor.

.

Både kanslipersonal och spelare har sagts upp inför årets säsong. Bolagets vd Annela Yderberg menar i Ekot att de stora chanserna att vända resultatet finns i spel ute i Europa. ”Då går det att tjäna stora pengar”, framhåller hon.  ”Vi har väldigt trögrörliga kostnader och lättrörliga intäkter. Om de sportsliga framgångarna uteblir viker intäkterna rätt snabbt”, menar hon.

.

Men hur blir det i slutändan? Hur ska det gå? Vem vinner guldet i år? Ja, ska AB AIK lyckas  dubblera även denna säsong räcker det inte med att spurta upp kapitalflödet. Man måste definitivt minska lönekostnaderna. Kanske rejält sänkta spelarlöner tillsammans med större bonusar vid segrar? Eller mer lågprisimport. Vi lever i en globaliserad värld och Kalmars billiga importer från Brasilien kanske ska matchas med de dumpade priser som i år gäller för svarta spelare från Nigeria. Men då måste också halvnassarna städas bort från Apberget!

.

Överhuvudtaget måste spelarmarknaden liberaliseras. Det måste bli möjligt med snabba köp och lån. Direkta övergångar utan tjafs om historiska ersättningar till en massa landsortsklubbar som uppfostrat den eller den spelaren. Varför inte in med seriösa globala bemanningsföretag i branschen.

.

Dessutom borde fotbollen vara en skattefri zon. Redan romarriket förstod att medborgarna måste ha både bröd och cirkus. Ska vi svenskar, med vårt utsatta vinterklimat, kunna hänga med i de internationella spelen, krävs uppenbart ett sorts glesbygdsstöd. Kanske dags för ett EU-bidrag till alla storklubbar i fotboll som spelar på lite nordligare breddgrader?

.

Nu kommer bollen att rulla oavsett hur det går med vinsterna. För min egen del blir det i år mest Superettan. Örgryte IS har nämligen hittat en ny tummelplats och börjat bra med att värma upp genom en seger mot GAIS i en vänskapsmatch…

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, fotbollsallsvenskan, AIK, Ögryte, IFK Göteborg, NGM-börsen, Bebben, Blåvitt, apberget

I pressen: AB1,GP1,AB2,GP1,GP2,

Bloggare:RödaMalmö,Jinge,Svensson,

.

Artiklar om Varg i Västsverige

1. Vargrevir i storstadsområde?
2. Första vargreviret i ett storstadsområde
3. Varg i Västsverige
4. Varg i mina hemskogar
5. Bondens fel att får blir vargrivna?
6. Bredfjällsvargflocken på bild
7. Vargar och vargjakt i västra Sverige
8. Bredfjällsrevirets vargar fotograferade i Jörlanda
9. Sveriges mest fotograferade vilda vargar

Det är vargarna i det så kallade Bredfjällsreviret. Reviret tycks sträcka sig hela vägen från Bredfjället mellan Ljungskile och Hjärtum söderut över Ucklum och Västerlanda till Svartedalen. Detta är södra Bohusläns mest glesbefolkade område, men i jämförelse med de områden där varg finns i Värmland och Dalarna är det tätbefolkat. Svartedalen är också ett populärt vandrings- och rekreationsområde för många göteborgare åd et bara är 3 mil dit från staden.

På grund av dessa omständigheter är vargarna i Bredfjällsflocken förmodligen Sveriges mest observerade och fotograferade vargar. Dessutom är det mycket sällsynt att husdjur, får, hundar etc blir angripna av varg i det aktuella området sen den första, skadade, alfahannen sköts i en skyddsjakt. Det finns alltså ytterst liten anledning till att bekymra sig om vargarnas närvaro. Så här långt fungerar det ju uppenbart bra. Inte heller finns det anledning att vara rädd för varg. Det finns inga exempel från moderna tid där vilda vargar som inte varit tillvänjda vid människor har angripit människor. Trots detta skulle nog mitt hjärta slå några extra slag om jag mötte varg så som Anna Martinsson i Romelanda uppenbarligen reagerade.

Att vargarna går nära hus är i det aktuella området inget att förundra sig över. Det finns många hus och hus upplevs förstås inte i det läget som något farligt av vargar som lever så tätt inpå bebyggelse som Bredfjällsflocken gör. Vargarna verkar ju inte närgångna mot människor och husdjur så det finns nog inget att bekymra sig för. Att människor nån gång kommer nära vargarna är ju kanske inte vad vargarna önskar utan mera en olyckshändelse.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Varg, Bredfjället, Svartedalen, Ucklum, Hjärtum, Västerlanda, Svartedalen, Romelanda, Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Lilla Edet, Natur, Samhälle, Politik

.

I den grekiska krisen har en bokstavskombination förvirrat och förvånat många.

.

CDS? Vad är nu det för bokstavssoppa som ställt till det för de grekiska statsfinanserna?

.

.

Credit Default Swaps är orden bakom de tre bokstäverna. Men vad det verkligen handlar om är det inte många som riktigt vet. Det är vad jag tänker försöka mig på att förklara här. Men med ord och liknelser som kanske ”finansgenierna” i Nordeas värdepappersavdelning skulle fnysa åt.

.

En CDS är en sorts försäkring. När de först introducerades av banken JP Morgan 1997 var de ämnade att hjälpa ägare av obligationer att skaffa en garanti utifall utgivaren av obligationen gick i konkurs och inte kunde betala tillbaka de pengar köparen av obligationen lagt ut.

.

Men mycket snabbt insåg de matematiska ”snillena” i bankernas och försäkringsbolagens toppar att CDS var ett mycket mäktigt spekulativt vapen. I tider utan finansiella kriser, som mellan 1995 till 2007, är risken liten att ett företag eller en kommun  går i konkurs och inte klarar av att betala sina obligationer. Då fungerar en CDS som en försäkring. Köparen av en CDS betalar en försäkringsavgift och säljaren garanterar köparens kapital utifall obligationsutgivaren inte kan betala (default) tillbaka sin skuld.

.

.

Men när det blir kris och många företag och institutioner hamnar i stora finansiella svårigheter är det plötsligt många ägare av obligationer som riskerar att förlora allt. Har de då försäkrat sig med CDS är det säljaren av CDS som plötsligt hamnar i snålblåst eftersom säljaren har garanterat köparens kapital. Det var på det Lehman Brothers och AIG föll.

.

Men CDS har också en egenskap som vanliga försäkringar saknar. Du kan nämligen med en CDS försäkra något du inte äger. Den bästa liknelsen jag kan tänka mig är följande: Du köper en brandförsäkring på din grannes hus, utan att ens grannen vet om det. Brinner grannens hus ner får du ut det försäkrade beloppet. Liknelsen visar också tydligt det spekulativa elementet i CDS. Du har naturligtvis intresse av att grannens hus brinner ner. Kanske så mycket att du till och med sätter eld på det.

Att marknaden för CDS numera är helt spekulativ visas av den omfattning som CDS-handeln fått. År 2004 fanns det CDS-kontrakt till ett värde av cirka 7 000 miljarder dollar. Redan det en ansenlig summa. Fyra år senare omfattade CDS-marknaden 57 000 miljarder dollar. Vilket är nästan tre gånger värdet av alla aktier på den amerikanska börsen och flera gånger mer än värdet av de underliggande obligationerna som CDS försäkrar.

.

.

Det är samma logik som ligger bakom spekulationen mot den grekiska statsskulden, det vill säga de grekiska statsobligationerna som befinner sig i cirkulation. Krisen tar formen av en trestegsraket.

.

Först började storbanker som Goldman Sachs och Deutsche Bank att i slutet av december sälja ut grekiska statsobligationer på termin, det vill säga de sålde obligationer som de inte har i sin hand med som de lovar köparen att leverera inom exempelvis en månad eller tre månader. Under tiden hoppas de att priset på de grekiska obligationerna ska sjunka så att de vid leveransdatum kan köpa upp obligationer till ett lägre pris än de redan sålt dem till. Detta blir en sorts självuppfyllande profetia. Priset sjunker och den grekiska staten måste höja ränteavkastningen på sina obligationer för att kunna emittera nya.

.

Resultatet är att just nu tvingas Grekland ge 6% avkastning på sina statsobligationer jämfört med Tysklands 2%. Summan är att en redan stor statsskuld blir ännu svårare att reducera.

.

.

Sedan tar steg två vid. Spekulanter kan ta vid och försäkra sig mot en grekisk ”default”, inställning av utbetalningarna, genom att köpa CDS för den grekiska statsobligationen. Men varför försäkra något man inte äger? Svaret är att en CDS är inte vilken försäkring som helst. Den kan köpas och säljas som vilket annat värdepapper. Spekulanten behöver inte vara intresserad av statsobligationen. Han är intresserad av att priset på sin CDS går upp när risken för en grekisk ”default” ökar. En CDS kan på det viset byta ägare 10-15 gånger under sin existens och till slut vet ingen vilka som sitter i CDS-ens båda ändar, köpare och säljare.

.

Priset för en CDS på den grekiska statsobligationen mer än fyrdubblades de senaste sex månaderna. I fjol höst kostade det 100 000 euro att försäkra 10 miljoner euro i grekiska obligationer. Nu kostar det 420 000 tusen euro. En vacker profit för den som köpte till det första priset, eller någon stans i mitten.

.

Raketens sista steg utlöses när finanspyromanerna fyller sina kassakistor. Försäljarna av CDS, främst försäkringsbolag och pensionsfonder, kan jubla över att priset på deras vara, CDS, har gått upp. Bankerna som förmedlar försäljningen av CDS kan kassera in större kommissioner, och spekulanterna, främst riskfonder, tar ut 20% i kommission av sina kunder på de alltmer värdefulla CDS.

.

.

Men vem förlorar? Att köpa en CDS är som att spela på tippset. Ägaren av CDS sitter på läktaren och hoppas att ”hans” lag ska vinna. Om Grekland ställer in sina betalningar kasserar ägaren in en fin vinst. Om Grekland inte inställer sina betalningar har sista ägaren av CDS-en förlorat sin insats, försäkringspremien. Bankerna mitt emellan vinner i båda fallen. En oavgjord match finns inte i det här tipset. Och de som förlorar oavsett matchresultatet är de som i dag demonstrerar på Greklands gator och torg.

Den grekiska ”socialistiska” regeringen tvingades av Merkel och Sarkozy att anta ett sparpaket som vanliga greker inte kommer att glömma i första taget.

-Momsen höjs från 19 till 21 procent.

-Skatten på bensin, sprit och tobak höjs

-Pensionerna fryses.

-De 700 000 statsanställdas bonusar till Jul, Påsk och semestern skärs ned med 30 procent. Det motsvarar en månadslön. Som ska läggas ovanpå de 4 procentiga lönesänkningar som redan genomförts.

Det är det pris det grekiska folket får betala för finanspyromanernas framfart.

.

Media:DN1,DN2,GP1,SVD1,SVD2,AB1,SSD1,

Bloggare: Jinge,Ekonomikommentarer,Svensson,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Grekland, CDS, Pyromaner, Obligationer, Spekulanter, JP Morgan, Goldman Sachs, Deutsche Bank

Som misstänkta för skottlossningarna på Hisingen greps 5 personer i Biskopsgården, men dessa fem har nu släppts fria. De är dock fortsatt misstänkta för vapenbrott och för någon eller några av skottlossningarna. Dåden i Rannebergen och Hjällbo har säkerligen inget som helst samband med de olika våldshändelserna på Hisingen. De andra två våldsdåden, i Hjällbo och i Rannebergen, tycks dessutom ha drabbat personer som polisen inte har någon kännedom om sen innan.

Det är högst bekymmersamt att Göteborg regelbundet drabbas av olika dåd som har eller ser ut att ha kopplingar till den organsierade brottsligheten. Gängen tycks ha en ständig tillgång till nya rekrytera och folk villiga att begåv våldsamheter mot andra som exempelvis de som dömts för olika brott i samband med dödskjutningarna i Stora Höga.

Den typen av brott som detta handlar om är vanligare i Göteborg än i de flesta andra delar av av Sverige och för att de ska upphöra måste rekryteringen till gängen upphöra. Den kommer endast att upphöra om det finns tillräckligt med arbeten så att det framstår som en bättre karriärväg än att bli gangster. För att underlätta för ungdomar att leva ett vanligt liv och undvika att de rekryteras av gängen krävs dessutom att det finns vettig fritidsverksamhet överallt i Göteborg. Sådan verksamhet som man bedriver på Mixgården i Hammarkullen är vad som behövs.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Mord, Mordförsök, Skottlossning, Gangsters, Gangstergäng, Hjällbo, Rannebergen, Hammarkullen, Biskopsgården, Backa, Arbetslöshet, Social välfärd, Socialpolitik, Samhälle